onsdag 9 februari 2011

Varvet baklänges och avlidna mollusker

Dagen började med ett samtal till försäkringsbolaget där damen från igår blev väldigt glad att jag ringde. "Så skönt med ärliga människor!" sa hon. "Men det var jag övertygad om redan i går så jag har redan skickat pengar till dig. Jag skickar ett inbetalningskort så kan du skicka tillbaka dom."

Sen blev det besök i Teliabutiken där en vänlig själ låste upp min telefon utan kostnad. Så där, nu kände jag att jag var på banan igen.

Polisanmälan kunde jag justera via nätet.

Jag poängterar gärna att bemötandet både på Telia och försäkringsbolaget var  av högsta klass. Inte behövde jag vänta i telefonkö heller, konstigt nog.

Jag kände mig så lätt om hjärtat att jag gick på kafé och åt en fastlagsbulle innan jag körde hem.

Nu har jag installerat appen Hitta min iPhone och kollat att det funkar. Via den kan jag få en karta med telefonen utsatt inom en viss radie, få den att ge ljud ifrån sig även om den är i tyst läge, låsa den med en kod eller helt enkelt radera allt innehåll (som kan hämtas tillbaka om telefonen kommer tillrätta). Jag har också aktiverat en låskod som låser telefonen efter 15 minuters inaktivitet. Allt efter förslag från käre nevön.
Jag trodde att hitta-funktionen var en sådan man kan läsa i tidningen om där man visar var man är så att kompisar (eller i värsta fall tjuven) kan hitta en men det är det INTE. Bara jag själv kan hitta telefonen med en kod från en dator eller från min iPad.
Paddan kan även hittas på samma sätt om den befinner sig i ett trådlöst nätverk (wi-fi) eller har ett sim-kort installerat.

Eftersom det är onsdag så kommer fiskbussen från Göteborg. Jag handlade fisk till två middagar, stekt sill (obs, inte strömming!) och varmrökt lax. Eftersom jag fortfarande var lätt euforisk slog jag till på nåt mystiskt dom hade idag, knivmusslor. Jag älskar vanliga blåmusslor och jag fick med ett recept på hur de skulle lagas till med vitt vin, lök, vitlök och citron. Det skulle kollas att de stängde sig som vanliga musslor. Ursprungsmärkningen visade att de kom från Holland så jag tyckte resan var acceptabel. Tre gånger så dyra som blåmusslor men det var ju kul att pröva nåt nytt, tänkte jag. Kvickt hem och ut med filurerna i vasken.


Men det blev en besvikelse. EN ENDA kunde jag få att stänga sig hur jag än knackade dem i diskbänken, resten verkade vara avlidna allihop. Jag var tidigt ute idag och hann tillbaka till bussen med eländet och fick mina pengar och en ursäkt. Det var den enda paketen dom hade och det var en ny sort även för personalen. Gissar att det blir litet diskussion på firman om produkten.  Den enda som verkade riktig kokte jag enligt instruktionen och smakade - rätt seg och tråkig, ingen höjdare alls. Definitivt inte värt pengarna. OK, den här smakbiten fick jag ju gratis. Annars gillar jag det mesta ur havet, med eller utan skal.
Den som vill läsa om knivmusslor och andra havets invånare lämpliga att inmundiga kan göra det här.

Jag tröstade mig f ö med ett hg färska räkor, fulla med rom och underbart fräscha med precis lagom sälta. Jag knaprade i mig dom innan jag tog itu med sillen som också var mycket god med persilja emellan fileerna, kokt potatis och wokade grönsaker till.

7 kommentarer:

  1. Nä, vad tråkigt!
    Hoppas de inte slutar med att importera utan blir mer medvetna om produkten och kollar av den bättre.
    Jag har aldrig ätit knivmusslor och blev väldigt nyfiken när jag såg ditt inlägg.
    Snopet, men mest för dig förstås!
    På't igen!

    SvaraRadera
  2. Trist med knivmusslorna! Jag har faktiskt aldrig hört talas om knivmusslor!! Hm, men det är nog inget jag tänker leta efter då...
    Annars lät det väldigt gott resten av maten! :-)
    Kram!

    SvaraRadera
  3. Vad skönt att din telefon kom tillrätta och att allt det andra också löste sig enkelt. Knivmusslor var något nytt för mig också. Musslor är inte min favorit men det mesta från havet i övrigt är gott. Jag saknar räkorna som säljs i svenska affärer. Gillar inte riktigt de amerikanska.

    SvaraRadera
  4. Vi brukar hitta knivmussleskal på Hallandskusten.
    Men vi har aldrig ätit några och inte blev vi sugna nu heller. . Blåmusslorna är ju underbara..... Vilken intressant tjej saltistjejen är!!!! Vilket jobb!!!!!!!!hon beskrev det så fint.

    SvaraRadera
  5. Christina:
    Litet snopet var det allt.

    Saltis:
    Den enda jag smakade var seg, inget jag tänker jaga efter igen.

    Anne-Marie:
    Det kändes verkligen som en enorm lättnad!
    Jag har hört förut att våra skandinaviska räkor är godare pch smakrikare än de amerikanska. Jag kan bara glädja mig!

    Eva:
    Jo, de vanliga musslorna är en favorit.
    Saltis & Co är vi övriga i familjen väldigt stolta över. Förstås!

    SvaraRadera
  6. Loff har plötsligt upptäckt musslan. Det gjorde han på en pizza som vi åt från Fellini i Lund (de har urgoda tunna pizzor!). Nu går han runt och säger att han gillar musslor var och varannan dag. Nåja, bättre sent än aldrig. Vi får väl se hur många sorters musslor han gillar så småningom. kanske var det bara i kombinationen...pizza. Och om jag får spekulera går nog det mesta ner i Loffs mage med lite pizza. Hoppas allt är fint! kram!

    SvaraRadera
  7. Vad tråkigt att knivmusselinköpet inte blev lyckat! O köpte sådana på Ica Maxi i Kristianstad som han tillagade i vitlök och olja på nyårsafton - musselälskarna i familjen (alla utom jag, som bor i fel land ;-)) blev väldigt förtjusta!!

    SvaraRadera